Brist på analys märks tydligt i skolfrågan!

Den senaste tiden har skoldebatten blossat upp på allvar. Först med Maciej Zarenbas artikelserie i DN och sedan med Aftonbladets skolgranskning. Debatten har dragit i gång på allvar även om den stundtals tenderar att bli både ihålig och ogenomtänkt.

Framförallt gäller det debatten kring Zaremba. Många har påpekat att han är en högerdebattör som agerar ekokammare åt borgerligheten. Så må vara fallet vid andra tillfällen, men det diskvalificerar inte honom från att ha tittat på verkligheten i detta fall.

För synen på skolan är ett svart hål i socialdemokratisk politik, som i stor måtta kommit att polariseras så till den milda grad att ingenting som kommer från borgerligheten kan vara bra. Vår skolpolitik de senaste decennierna har i mångt varit så genuint innehållslös att det bästa vi kunnat erbjuda är kritik av borgerlighetens alternativ, som i ärlighetens namn inte varit något vidare alternativ.

Allt har kretsat kring det svenska decentraliseringsfiaskot. Kommunaliseringen av skolan är en del av detta. Socialdemokratin levde länge i villfarelsen att allt skulle bli bättre om kommunerna tog hand om det, så är inte fallet, i alla fall inte om man tittar på skolan. Men jag tänker inte ägna mig särskilt mycket åt kommunaliseringsdebatten. Den drivs i andra forum och behöver knappast ett till.

Vad som däremot är intressant är vad som drivit den svenska skolpolitiken åt vilket håll det må vara. För jag skulle säga att det hänger intimt samman med den utveckling som skett på det idépolitiska planet, eftersom skolan i yttersta mån är ett ideologiskt projekt som visar vart vi vill komma med samhället.

När en rörelse börjar tappa sin identitet likt socialdemokratin gjort och sina visioner om en bättre värld så tappar man också verktygen för detta. Det är vad som skett med exempelvis den ekonomiska politiken. När det inte längre handlar om att bygga ett samhälle stegvis och aktivt arbeta för att förbättra och förändra, då blir villkoren för politiken andra. Då blir metoden en annan och då blir syftet ett annat.

Det är vad som hände med skolan. Eller kanske, skolan banade vägen för vad som komma skulle. Därför att det är ingen slump att skolan avregleras och nedmonteras 1989 just när socialdemokratin börjar tappa sitt ideologiska fotfäste på allvar. För när ideologin glider och blir otydlig blir också målen otydliga. Utan ett tydligt mål med skolan finns inte heller en poäng med en statlig skola. Då finns det längre inte någon poäng med gemensamma mål, regler eller vägar att gå. Då blir det bara en metod att styra en verksamhet. Att Göran Persson drev igenom kommunaliseringen ser jag mer som ett uttryck för att han saknade den ideologiska förankring som var nödvändig för att se ett tydligt syfte med skolan.

Utöver det hade det länge frodats ett kunskapsförakt inom rörelsen. Ett kunskapsförakt som främst är förankrat i de starka mansdominerade LO-facken och som i stor måtta kan sägas finnas kvar. Det föraktet är också kombinerat med en kraftigt negativ syn på läraren som yrkesgrupp, något som många partiaktiva lärare kan vittna om. Då detta är en stark del av arbetarrörelsen kom behandlingen av lärarkår och skolan inte att bli någon stor sak inom rörelsen. Detta förakt i kombination av ideologilöshet har lett till en situation där skolpolitiken blivit en sekundär fråga där man sällan diskuterat vad vi ska ha skolan till och istället mer pratat om fritidsledare, välstädade toaletter eller läxfrihet.

Jag tror personligen att ett återförstatligande är nödvändigt. Inte för att förbättra lärarkårens villkor i första hand, utan för att faktiskt få skolan att bli en nationell angelägenhet igen. Först då kan vi börja tala om vad syftet med skolan ska vara. Det är en omöjlighet att göra om vi ska ha 290 olika skolorganisationer.

Men för det krävs inte bara en statligt styrd och finansierad skola. Då krävs det också en socialdemokrati med en tydligt utstakad ideologi och en genomtänkt analys.

This entry was posted in Blandat and tagged . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

* Copy This Password *

* Type Or Paste Password Here *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>